Etiketter
Ecocert, ekologisk hudvård, ekologiskt, hudvårdsprodukter, miljövänligt, Soil Association, syntetiska kemikalier
Råvaror använder man för att laga mat och tillverka hudvårdsprodukter. Men råvaror på ena sidan av affären behöver inte alls vara detsamma som råvaror på andra sidan affären. Det är så det ser ut och det ska vi liksom bara acceptera. För när man inte kan stoppa det i munnen utan “bara” smörja in sig med det så behöver det inte vara lika noga anser nog gemene man. Men faktiskt så är det så att vår hud har en mycket hög genomträngningsförmåga (permeabilitet) och att det är därför som vi människor är så känsliga för kemikalier i kosmetiska produkter. Ja, det menar iallafall Cancer Prevention Coalition i USA.
För mig är ju mjöl, olja, honung, örter, kryddor osv. råvaror. De är alltså inte mycket bearbetade. Och i ekologisk mat är det ju viktigt att dessa råvaror på riktigt är ekologiska och inte omgjorda på något vis. Men när det gäller råvaror till hudvårdsprodukter så gäller inte detta. En ekologisk sådan får lov att innehålla diverse helt manipulerade oljor och omgjorda ämnen. Man får till och med stoppa i ämnen som har tillverkats med hjälp av petrokemikalier i de ekoprodukter som man smörjer in sig med.
De “råvaror” som används i både miljövänliga och ekologiska hudvårdsprodukter kan faktiskt vara helt syntetiska kemikalier som i sin tur är framställda med hjälp av andra kemikalier. Men för mig är en råvara i sådana hudvårdsprodukter synonymt med exempelvis självaste kokosnöten eller olika grödor som majs och blommor. En råvara ska ju vara en så oförädlad vara som möjligt – en som ska bli till en ingrediens innan den används.
Men i ekologisk hudvård så innebär en sådan råvara till exempel ämnet xantangummi eller citronsyra. De har båda dock genomgått en framställningsprocess som har gjort dem helt konstgjorda. Andra så kallade råvaror i ekologiska hudvårdsprodukter kan vara “Olivåterfettning” och “Fettsyreglycerid” och jag ställer mig väldigt undrande till varför man kallar sådana processade kemikalier för “naturliga råvaror”? Ett sista exempel på en så kallad råvara är squalane som är ett helt omgjort fett där den riktiga råvaran – olivoljan – har blivit raffinerad.
Varför ska vi då bara acceptera att en råvara betyder olika saker bara för att produkterna som den ingår i står placerade på varsin sida av butiken? Och varför ska man behöva vara kemist för att förstå innehållet i den där ekologiska krämen som dessutom är certifierad av något certifieringsorgan som Ecocert eller Soil Association?
Jag tycker att alla borde fundera över och vara kritiska till allt som kallas miljövänligt, grönt, naturligt och ekologiskt och jag tycker inte att vi ska vara så rädda för att påpeka bristerna i marknadsföringen. Berätta för din handlare så att han kan bli mer uppmärksammad på detta problem. Ställ också frågor till tillverkarna om varför de inte använder naturliga och äkta ingredienser istället. Det går nämligen alldeles utmärkt att tillverka hudvårdsprodukter utan konstgjorda kemikalier.
De ansvarsfulla tillverkare som redan tillverkar produkter som är helt naturliga och äkta ekologiska agerar verkligen som goda förebilder och bevisar sannerligen att det fungerar. Att Ecocert och Soil Association tillåter syntetiska kemikalier i hudvårdsprodukter även om sådana inte är tillåtna i ekologisk mat bidrar ju bara ännu mer till att sådana ämnen sprids och blir “accepterade” av okunniga konsumenter. Varför har dessa certifieringsorgan inte en nolltolerans för syntetiska kemikalier?
Nä, uttrycket “naturlig” är heller inte synonymt med “ätbar” trots att många tillverkare försöker missleda oss konsumenter med uttrycket “används i mat” när de berättar om sin produkt. Oftast så låter inte deras innehållsförteckning alls som ett recept som man skulle vilja äta. Alltså, låt oss inte förledas av orden naturlig eller ekologisk utan kika på innehållsförteckningen och kika speciellt på “råvarorna“.
